En installation av Slackware Linux kräver ingen kraftfull dator (även om det är bra).
Slackware fungerar bra på 386 datorer.
Nedan en lista på de minimumkrav som gäller för att installera och köra Slackware.

*386 Processor
*16 MB RAM
*50 Megabyte hårddiskutrymme
3.5"diskettstation

Ytterligare hårdvara behövs om du vill använda dig av X Window utan att det ska gå segt,
nätverkskort krävs såklart om du vill ha nätverksstöd :)

Slackware Linux existerade innan CD-läsare blev standard i datorer, och lång innan snabba internetförbindelser
blev billiga. På grund av detta så bröts distributionen ned i "software sets". Varje del innehåller olika
programgrupper, vilket gör att man snabbt kan hämta hem Slackware. Till exempel, om du vet att du inte behöver X
Windowsystemet, så hoppar man helt enkelt över att ladda hem X Paketet.

Idag så laddar de flesta hem Slackware Linux som en ISO 9660 fil och bränner ut, men Slackware kan fortfarande
installeras genom att man gör en bunt disketter med de paket man önskar installera.

Listan nedan beskriver de olika paketen.

Du finner dessa paket i Slackware/katalogen på din Slackware Linux CD.ROM eller på en närliggande FTP-site.

A  Bassystemet. Innehåller de filer som krävs för att få igång ett fungerande system, samt texteditor och
grundläggande kommunikationsprogram.

AP  Blandade program som inte kräver att X Window är installerat.
D  Programutveckling och verktyg. Kompilerare, debuggers, interpreters och manualfiler.
DES   Inkluderar GNU libc crypt() funktioner.
E  GNU Emacs. Japp, Emacs är så stort så det behöver ett eget paket.
F  FAQ,Howtos och övrig dokumentation.
GTK  GNOME Desktop Environment, GTK widget library och GIMP. (grafikprogram)
N  Nätverksprogram. mailprogram, telnet, news-läsare osv.
T  teTeX dokumentationssystem.
TCL  The Tool Command Language, Tk, TcIX, och TkDesk.
U  Innehåller program som är utvecklade och fungerar endast på UltraSPARC-system.
X  X Window.
XAP  X applikationer som inte tillhör X Window i sig, t.ex. Netscape, Ghostscript.
XD  X11 programutveckling. Libraries, server link kit, och PEX support.
XV  Xview libraries, OpenLook Virtual och Non-Virtual fönsterhanterare.
Y  Spel.

För att kunna installera Slackware Linux måste du starta en liten version av det från en diskett.
Den första disketten innehåller Linuxkärnan oden den andra disketten innehåller filsystemet.
Slackware har flera olika startdisketter, listan nedan beskriver olikheterna mellan disketterna.

Att skapa startdisketten

När du har valt en avbildning till din startdiskett är det dags att skapa startdisketten. Om du skapar den från ett
Linuxsystem så bör detta kommando fungera:

dd if=[avbildningsfil] of=/dev/fd0

Du kanske måste ändra på /dev/fd0 breroendepå ditt systems konfiguration. Om du skapar startdisketten från ett
DOS-system så använder du det bifogade programmet RAWRITE. Detta är syntaxen för RAWRITE:

C:\>RAWRITEnet.i a:

Du bör ha en fungerande startdiskett att använda under installationen av Slackware Linux.

Avbildningarna

Startdisketter med IDE-stöd (Ändelse .i)

aztech.i  Stöd för Aztech CDA268-01A, Orchid CD-3110, Okano/Wearnes CDD110,Conrad TXC, CyCDROM
CD520, och CD40 CD-ROM enheter.

bare.i  Inget stöd för externa enheter, bara IDE-stöd.
bareapm.i  Samma sombare.i, men med APM-söd.
cdu31a.i  Sony CDU31/33aCD-ROM stöd.
cdu535.i  Sony CDU531/535 CD-ROM stöd
cm206.i  Stöd för Philips/LMS cm206 CD-ROM med cm260 adapter kort.
goldstar.i  GoldStar R420CD-ROM (även kallat "Reveal Multimedia Kit").
isp16. i  ISP16/MAD16/MozartCD-ROM stöd.
lowmem.i  Väldigt bantad Linux-kärna för system med mindra än 8 megabyte RAM.
mcd.i  EJ-IDE Mitsumi CD-ROMstöd.

mcdx.i  Förbättrat ej-IDE Mitsumi CD-ROM stöd.
net.i  Stöd för ethernet.
no_kbd.i  En version av bare.i som inte nollställer tangentbordslamporna. Nollställningen med bare.i kärnan har
ställt till problem på PII-/Celeron-system.

no_pci.i  En version av bare.i utan PCI stöd.
optics.i  Optics Storage 8000 AT CD-ROM stöd.
pportide.i  Stöd fö parallel port IDE enheter. Produkter från MicroSolutions, Hewlett-Packard, SyQuest, Imation och
Avatar är bland de enheterna.
sanyo.i  Sanyo CDR-H94A CD-ROM stöd.
sbpcd.i  Matsushita, Kotobuki, Panasonic, Creative Labs, Longshine, och Teac NON-IDE CD-ROM stöd.
smp.i  bare.i med multiprocessorstöd (Symmetric Multi-Processing).
xt.i  MFM (väldigt gamla :-)) hårddisk stöd.

Startdisketter med SCSI-stöd (ändelse .s)

7000fast.s  WEstern Digital 7000FASST SCSI stöd.
acard.s  Stöd för ACARD 870U/W SCSI adapter.
advansys.s  AdvanSys SCSI stöd.
aha152x.s  Adaptec 152x SCSI stöd.
aha1542.s  Adaptec 1542 SCSI stöd.
aha1740.s  Adaptec 1740 SCSI stöd.
aic7xxx.s  Stöd för Adaptec AIC7XXX SCSI chipset-baserade kort. (Denna startdiskett ersätter aha2x4x.s)


am53c974.s  AMD AM53/79C974 SCSI stöd.
buslogic.s  Buslogic MultiMaster SCSI stöd.
dtc3280.s  DTC (Data Technology Corp) 3180/3280 SCSI stöd.
eata_dma.s  DPT EATA-DMA SCSI stöd. (PM2011, PM2021, PM2041, PM3021, PM2012B, PM2022, PM2122,
  PM2322, PM2042, PM3122, PM3222, PM3332, PM2024, PM2124, PM2044, PM2144, PM3224, PM3334).
eata_isa.s  DPT EATA-ISA/EISA SCSI stöd. (PM2011B/9X, PM2021A/9X, PM2012A, PM2012B, PM2022A/9X,
  PM2122A/9X, PM2322A/9X).

eata_pio.s  DPT EATA-PIO SCSI stöd. (PM2001 och PM2012A)
fdomain.s  Future Domain TMC-16x0 SCSI stöd.
gdt.s  ICP Vortex SCSI Disk Array Controller stöd.
ibmmca.s  Stöd för de flesta Microchannel arkitekturerna (MCA) SCSI, Ethernet, och Token Ring adaptrar.
in2000.s  Always IN2000 SCSI stöd.
initio.s  Har stöd för Initio SCSI kort.
iomega.s  IOMEGA PPA3 parallel port SCSI stöd. (har även support för parallel port versionen av ZIP drive)
megaraid.s  Har stöd för AMI MegaRAID 428 och 438 (och kanske 466), SCSI adaptrarna.
n53c4xx.s  Har stöd för NCR 53c406a och Symbios Logic sym53c416 SCSI apdaptrarna.
n_53c8xx.s  FreeBSD NCR drivrutinen gjord för Linux till NCR53C8XX familjen av PCI- och SCSI-kontrollerna.
pci2000.s  Har stöd för PCI2000I, PCI2220i, och PSI240i EIDE korten. (Dessa agerar som SCSI-kontrollers.)
no_kbd.s  En version av scsi.s som inte nollställer tangentbordslamorna. Nollställningen med bare.i kärnan har
ställt till problem på PII-/Celeron-system.
no_pci.s  En version av scsi.s utan PCI stöd
old_cd.s  En version av scsi.s med stöd för CD-ROM enheterna i aztech.i, cdu31a.i, cdu535.i, cm206.i, goldstar.i,
  isp16.i, mcd.i, mcdx.i, optics.i, sanyo.i, och sbpcd.i.
pas16.s  Pro Audio Spectrum/Studio 16 SCSI stöd.
qlog_fas.s  ISA/VLB/PCMCIA Qlogic FastSCSI! stöd. (Även med support för SCSI-kort baserade på Qlogic
FASXXX chippet.)
qlog_isp.s  Har stöd för alla Qlogic PCI SCSI kontrollers, utom PCI-basic, vilken AMD SCSI-drivrutinen har stöd för.
scsi.s  En startdiskett med allmänt SCSI stöd för de flesta SCSI kontrollerna som fungerar i Linux.
scsinet.s  Samma som ovan plus fullt ethernet stöd.
seagate.s  Seagate ST01/ST02, Future Domain TMC-885/950 SCSI st d.
sgivis.s  Har stöd för SGI Visual Workstation modellerna 320 och 540. Kärnan har också support för Adaptec
aic7xxx  SCSI kort, flera CPUer, och SGI DBE video frame buffer graphics konsollen.
smp.s  scsi.s Multiprocessorstöd. (Symmetric Multi-Processing)
sym538xx.s  Innehåller ökat stöd för Symbios/NCR SCSI chip i SYM53C8XX familjen. Drivrutinen i denna
  startdiskett har stöd för följande Symbios/NCR chip: 810A 825A 860 875 876 895 896
tekram.s  Stöd för Tekram DC390(T) PCI SCSI kontrollers med Am53C974A chip. Den har inte stöd för It
  DC390W/U/F adaptern med NCR/Symbios chip.
trantor.s  Trantor T128/T128F/T228 SCSI stöd.
ultrastr.s  UltraStor 14F, 24F, och 34F SCSI stöd.

Root-disketten är den andra disketten som behövs för att installera Slackware Linux. Disken innehåller setup-
programmet och alla nödvändiga tillbehör för att få Slackware att fungera på ditt system. Du kan skapa en
root-diskett i samma veva som du skapar din bootdiskett. Med detta menas, välj den image som passar dig bäst
och lägg ner på en floppy. Nedan följer en lista som beskriver dom olika typerna av root-disketter.

Root Disk

color.gz Den färg meny-baserade installationen för en 1.44MB diskett. Dom flesta användare bör använda
denna rootdisk.
text.gz Den terminal- baserade installationen för en 1.44MB diskett, denna använder color.gz, men ett antal
personer har rapporterat problem med den på deras system. Om color.gz inte fungerar på ditt system, prova
text.gz.
umsdos.gz En version av color.gz disken för att installera med UMSDOS filsystemet, vilket tillåter dig att
installera linux till en katalog på ett MS-DOS filsystem.
Supplemental Disks

network.dsk - En tilläggsdiskett full av nätverks moduler. Den är mest använd för boot-disketter andra än net.i
när du t.ex. vill kära en NFS-installation. (net.i stödjer också NFS-installationer, men stödjer inte viss
hårdvara.
pcmcia.dsk - En tilläggsdiskett med PCMCIA stöd, för dom som använder laptop-nätverkskort eller liknande. Det
här är den enda diskett som innehåller stöd för PCMCIA hårdvara, men den kan användas med vilken boot/root
diskett som helst(woohoo!).

Innan du kör igång med setup-programmet så måste du först definera några Linuxpartitioner på din hårddisk.
Efter att du har bootat med disketterna så kommer en login-prompt att dyka upp. Logga in som root utan lösenord
(tryck enter). Det är nu som du kan börja partionera och installera Slackware.

Du kommer att använda dig utan fdisk för att ställa in partitionerna. Innan du har fått en riktig överblick över
programmet så kan det verka lite knepigt och svårt men det är det inte.

Starta fdisk

När du ska starta fdisk så måste du berätta för programmet vilken diskenhet den ska artbeta med, som standard
använder den /dev/hda, men du vill förnodligen kunna partionera andra diskar också så då gör du bara så här t.ex:

# fdisk /dev/hdb Då kommer fdisk att öppna den primära slav IDE hårddisken (Primary slave IDE hard disk), lägg
märke till att du inte ska ange ett nummer i enhetsnamnet eftersom det är hela enhetsblock du ska partionera.

fdisk-kommandon

Här är nåra knapp-kommandon som du bör känna till när du arbetar med fdisk

p Visa existerande partitions-tabell.
m Visa hjälp.
d Radera partition.
n Lägg till partition.
t Byt ut partitionens syste,-ID.
q Avsluta fdisk utan att spara ändringarna du gjort.
w Skriv ändringarna till diskenheten och avsluta.

Oskrivna regler

Vad för slags partionering rekommenderas? Som tumregel är det alltid bäst att skapa swap-partitionen först så
du kan bestämma hur stor den ska vara och inte hoppas på att det blir tillräckligt mycket fritt efter du har gjort alla
andra partitioner. Storleken på swap-partitionen bör vara ungefär det dubbla som du har ram (om du har t.ex
512mb så skapa 1024mb swap). Dela gärna upp disken så mycket som möjligt, gärna en partition vardera för /,
/home, och /usr därför att:

Om /home ligger på en egen partition så kan du enkelt uppgradera din dist utan att behöva göra backup på alla
home-mappar.

Samma med /usr där mjukvaran hå ller till.

Rooten (/) bör lämnas orörd, för utom de modifierade filerna i /etc och roots home-mapp.

Vissa kanske tycker att du bör ha en egen partition för /var så loggarna inte fyller upp hela root-filsystemet eller att
mailpoolen ska ligga på en egen partition, men valet är ditt, du kan ju alltid experimentera dig fram så du hittar det
som passar dig bäst.

--
Ett alternativ till fdisk som är lite smidigare och ännu enklare är cfdisk som är menybaserat och liknar fdisk som
finns till dos. Skriv cfdisk.

# cfdisk

Slackware Linux installationen är ett text-baserat, meny-drivet program som är lätt att använda.Efter att du har
skapat dina partitioner och avslutat fdisk så startar du setup-programmet genom att skriva setup i prompten.

setup

Setup-programmet är enkelt att använda och tillhandahåller mycket hjälp. Här är en förklaring påvad dom olika
alternativen i första menyn gör.

HELP
Visar dig Slackware Setup hjälp-filen. Det här alternativet är rekommenderat för nya användare, men även för
erfarna användare. HELP ger dig den senaste informationen om "Slackware Linux distribution".

KEYMAP
Tillåter dig att ändra keymap om du behöver.

MAKE TAGS
Du kan enkelt skapa dina egna tagfiler som setup-programmet kan använda. En tagfil är en special fil som du hittar
på första disketten av varje serie paket som ska installeras. Denna innehåller vilka paket som ska installeras och
vilka som ska hoppas över.Det här alternativet är för att snabba upp din installation. Med Slackware följer det med
default tagfiles, vilket nya användare har fördel av.

TARGET
Väljer mål katalogen. Vanligtvis är det /, men ibland kan det även vara något annat. Det här alternativet scannar efter
partitioner och låter dig välja och formatera dom.

SOURCE
Väljer mediet Slackware Linux distribution ska installeras från. Du kan installera från en annan hårddisks partition,
disketter, en NFS-mount, en förvald katalog eller från CD-ROM.

SELECT
Här väljer du vilka serier paket du vill installera. En checklista visas med en beskrivning för varje serie. Du väljer
dom serierna du vill installera.

INSTALL
Installera dom valda serierna till mål-mappen (target-directory). Du kommer få ett antal alternativ att välja emellan.
Dom är uppdelade efter hur pass duktig man är.Nedan följer en lista av dom:

full installerar allting (upp till 612 MB)
newbie Detaljerade prompter (följer standard tagfilerna)
menu Väljer grupper av paket från interaktiva menyer
expert Väljer individuella paket från interaktiva menyer
custom Använd "custom tagfiles" för paket-kataloger
tagpath Använd "tagfiles" för paket-kataloger

Ett alternativ är också att kunna visa hjälpfilen, vilket är en ganska bra idè om du inte förstår dessa alternativ.

CONFIGURE
Det här alternativet tar dig till den verkliga delen, konfigurationen av systemet. Vilket är, sätta ett root-lösenord,
konfigurera LILO, nätverkskonfiguration (anänder netconfig), installation av kärna, setup av X, tidszon och några
andra saker. Titta gärna på "Configuration Page" för att få mera hjälp.

PKGTOOL
Öppnar Slackware Pkgtool program för att behandla paket. Detta är beskrivet mera detaljerat på "Package
Management" sidan.

EXIT
Avslutar setup-programmet.

Efter att ha installerat Slackware Linux och avslutat setup-programmet kan du enkelt skriva shutdown -r now för att
reboota ditt nyinstallerade Slackware system. Glöm inte att ta bort eventuella disketter ifrån diskett-enheten.